Harald - mormors bror som var som min morfar och som var så snäll. Han var den första nära att lämna jordelivet och jag var 8 eller 10 när han flög iväg. Minns honom så väl och jag önskar så att jag en dag blir mamma igen och får jag en son till ska han heta Harald i mellannamn.
Mormor - vi var så lika på så många sätt. Minns tex att hon tog hål i öronen när hon var i 70-års åldern, att hon reste utomlands. Levde som ung på olika platser i Sverige. Orädd och framåt.
Farmor och farfar - mina extraföräldrar kan man säga. Bodde grannar med dem tills vi flyttade när jag var 14. Spenderade varje dag hos dem efter skolan. Farmors goda mat. Farfars styrka och envishet.
Mary - en dam jag lärde känna i USA. Hon var nästan 90 år då så hon hade varit 100 om hon levt idag. Min kille från Kosovo bodde hos henne, hon hade tagit honom under sina vingar och hjälpte honom. Vi brevväxlade Mary och jag in i det sista. Jag åkte hem till henne och vi bakade kakor och vi gick ut och åt. Jag har alltid kommit överens med äldre personer men i synerlighet med Mary. Så ungdomlig och med världens största hjärta. Hon lovade att bjuda mig på en resa till Alaska om jag stannade en termin till. Önskar att jag hade kunnat göra det. Och så bodde hon på en gata som heter Daisy Lane (tusensköna stigen), bara det...
Finns fler som jag ofta tänker på...riktiga änglar är dom och jag kommer aldrig att glömma er.
All kärlek!
