lördag 3 februari 2018

Förlossningsberättelse

I söndags den 28 januari föddes vår prinsessa på Karlskoga lasarett och här är mina minnen och tankar kring förlossningen.

En vecka innan förlossningen, på Viggos födelsedag, vaknade jag vid 4 tiden och hade förvärkar. De höll i en stund men var helt borta när jag vaknade på morgonen. På onsdagen vaknade jag åter igen vid 4 och hade förvärkar och det kom även blodblandad flytning. De kommande dagarna innan förlossningen hade jag förvärkar vid 4 på morgonen tillsammans med blodiga flytningar. Under hela lördagen hade jag blodiga flytningar och jag tänkte för mig själv att det är nog nära förlossningen nu och att jag kanske höll på att öppnas utan att jag kände det.

På söndag morgon den 28 januari vaknade jag åter igen vid 4 tiden och hade förvärkar. Jag hade svårt att somna om och låg vaken till 5 eftersom jag kände värkar då och då. Vid 6 ringde Pers väckarklocka av misstag, vilket kanske var tur, för då kände jag fortfarande värkar som intensifierades. Vid 7 sa jag till Per att det nog var dags och strax därefter ringde han våra grannar som skulle vara barnvakt  och jag till mamma som ev skulle komma vid behov och byta av barnvakten. Vi tog då för första och enda gången tid mellan värkarna och de kom varannan minut. Vi ringde grannarna igen och de kom på en gång och tog hand om Viggo och vi satte oss i bilen och åkte till Karlskoga lasarett.

Så cirka 8.45 anlände vi till BB i Karlskoga. Värkarna hade blivit mera smärtsamma under bilresan på 15 minuter. Väl på BB undersöktes jag och man konstaterade att kag var helt öppen men att huvudet fortfarande behövde sjunka ner en bit. Jag orkade inte ta mig upp ur sängen utan fick ligga på sidan med en boll under ett ben. Värkarna var väldigt jobbiga och jag hade oerhört ont i magen under varje värk. Mellan värkarna skakade mina ben. Jag testade lustgas men precis som vid Viggos förlossning upplevde jag att jag inte fick luft så jag rykte hela tiden av mig masken innan lustgasen hunnit ge någon effekt.

Efter två timmar gick tillslut vattnet. Barnmorskan gick till datorn för att skriva in tidpunkten för vattenavgång i journalen och samtidigt fick jag en rejäl krystvärk och hon kom genast tillbaka till mig och bad Per trycka på larmknappen så att en undersköterska kom. Vid varje krystvärk så kände jag hur bebisen trycktes ut ur min kropp. Det var en märklig känsla som jag aldrig upplevde med Viggo. När jag blundade så kunde jag se hur bebisen åkte ur min kropp...jsg inte förklara det riktigt. På 5 krystvärkar var vår prinsessa ute, endast 10 minuter efter vattenavgången så jag krystade i max 8 minuter, med Viggo krystade jag i 50 minuter... När bebisen kom ut satte jag mig reflexmässigt upp för att ta emot henne. Det gjorde jag aldrig med Viggo. Men det var en häftig reflex!

Bebisen var så fin och prefekt och började ivrigt att leta efter bröstet. Detta var en helt annan förlossning än Viggos men mycket mer intensiv och värkarna och krystvärkarna gjorde så mycket mera ont den här gången. Jag kände att det skulle gå snabbt från första stunden .

Är stolt att jag tog mig igenom hela förlossningen utan smärtlindring. Är stolt över Per som var en förbaskst bra coach under förlossningen, som höll sig cool-lugn och fick mig att fokusera på att andas. Han var min smärtlindring och livlina under förlossningen. Är också glad att vi åkte in i tid. Jag kände hur värkarna blev kraftigare och tätare snabbt och lyssnade på den känslan. När jag fick en värk gick jag in på toaletten, Viggo märkte aldrig att jag hade ont och var därför inte orolig när grannarna kom för att vara barnvakt. Han var bara glad att få besök och det var så härligt att åka iväg då och lämna en glad liten kille bakom sig. Jag skrek som en stucken gris under krystvärkarna och jag hade önskat att jag hade kunnat behärska mig men det gick inte. Är dock stolt att jag höll mig artig och tex tackade barnmorskan om hon gjorde säker för att hjälpa mig. När jag inte mår bra eller har ont kan jag nog annars lätt bli snäsig och låta irriterad men det var viktigt för mig att tänka mig för under förlossningen för jag ville ha ett så fint minne som jag kunde få. Och jag är oerhört nöjd och tacksam för den förlossning jag fick. Barnmorskan och alla andra som jobbade på bb var fantastiska! 

Nu njuter jag allt vad jag kan av vår nya familjemedlem. Kärleken som Viggo visat henne är helt magisk och det gör mig så glad!