Bröllopsfotografen

Igår hyrde jag den här underbara komedin om en Värmländs kille som åker till Stockholm och blir fotograf. Jag älskade filmen och satt stundtals och skrek av skratt. Andra stunder höll jag händerna för ansiktet och kände igen mig/skämdes över den Värmländska mentaliteten och bruksortsandan. Allt är ju såklart överdrivet, men filmen fångar verkligen stämningen i en liten Värmländsk samhälle på ett klockrent sätt!

Ibland önskar man att livet var lite enklare; lite mindre regn i Pakistan, lite mer pengar i lön, lite längre sovmorgon, lite länge sommar osv... Marginalerna gör ibland stor skillnad!

Jag SAKNAR mina UNDERBARA vänner!!!

Dialekter

Jag älskar dialekter och har lite dille på det faktiskt. Jag har funnit den perfekta hemsida för folk som mig, kolla in http://www.swedia.ling.gu.se där finns det en rad olika dialekter från Sverige som man kan lyssna på. Vill ni höra hur jag pratar egentligen? Välj Värmland och Gräsmark. 

Bird of Paradise

På Wikipedias hemsida kan man läsa följande om denna spektakulära fågel: 

Paradisfåglarna uppträder i allmänhet ensamma och håller mestadels till i träden. De livnär sig på frukt och bär, andra fåglars avföring, insekter samt små kräldjur. Ett uppseendeväckande beteende är deras parningsspel där hanarna, inom strikt försvarade revir, dansar och visar upp sin praktfulla fjäderdräkt för att locka till sig honor.


Jag såg en film om dessa underliga fåglar där jag skådade hanarnas märkliga ritualer för att locka till sig honor. De dansade, byggde praktfulla bon och sjöng, allt för att honan skulle välja just dem. Efter en stund kändes inte fåglarna så märkliga längre. Deras ritualer påminde mycket om människors ritualer för att locka till sig en partner. Texten ovan från Wikipedia kunde lika gärna handla om oss människor. Låt mig översätta texten för att göra liknelsen tydligare:


Människor uppträder i allmänhet ensamma och håller sig mestadels hemma. De livnär sig på kött och pasta, snabbmat, skaldjur och godis. Ett uppseendeväckande beteende är deras parningsspel där man under onyktra förhållanden dansar och visar upp sina koppar i märkliga dräkter och pryder ansiktet i diverse färger för att locka till sig en partner.


Människor är lika utseendefixerade som Paradisfåglar och uppträder på de mest underliga sätt för att locka till sig en partner. Och självklart är det en viss tävling också, man vill ju se så bra ut som möjligt för att locka till sig den rätta. När det gäller Paradisfåglar är det hanen som lägger ner all sin energi för att vinna honans hjärta. Honorna i denna fågelfamil är bruna och sitter på en pinne och väljer vilken hane hon anser är snyggast/dansar bäst/bygger finast bon osv som hon vill para sig med. Hur är det med oss människor? Vem är brun och vem är färgglad. Lever vi människor i en mer jämställd värld än Paradisfåglar?

En ny lya

Jag har flyttat igen. Det är 6.e gången på 15 månader... Jag är skapligt less på att flytta vid det här laget kan jag meddela. Men jag är i alla fall glad att jag har ett hem. Under året som gått har jag bland annat bott hos Jossan och på en luftmadrass i Norge i 2 månader...

Under sommaren hyrde jag en drömlägenhet i gammal stil på Öster. Det var tyvärr bara ett andrahandskontrakt som gick ut igår. Sedan en vecka tillbaks bor jag därför i en liten etta på 33 kvm på Norr. Det är en jättefin liten lägenhet som är välplannerad och det är nära till allt. Tråkiga är att jag även denna gång hyr i andra hand och möblerat... Jag saknar min soffa väldigt mycket, och att få ha alla mina egna saker. Kontraktet gäller ett år, så om ett år får jag och mina möbler återförenas igen, efter 2 års väntan, och förhoppningsvis flyttar vi till en charmig lägenhet på Öster igen...

Efter att ha varit sjuk torsdag och fredag (det var grön pesto som gjort mig sjuk) kände jag mig igår pigg nog att inta dansgolvet på Strömpis. Grön pesto smittar inte, vad jag vet. Trippel-Jenny(ie) gick ut och vi hade som vanligt superkul. Mycket folk på Stömpis, mycket disco-dans och mycket onda fötter kan väl summera kvällen i korthet.

Det finns två saker som min mage är överkänslig mot; fiskpinnar och grön pesto. Jag vet inte vad den gemensamma nämnaren i dessa livsmedel är. Det enda jag vet att jag får väldigt ont i magen när jag äter något av dem. Det tråkigaste är att jag tycker att både fiskpinnar och grön pesto är väldigt gott...

Idag kommer kungafamiljen till min stad! Det är i anledning av nåt Bernadotte-jubileum. Jag ska såklart gå och titta på vår kära konung och spana in vår nya prins. Det finns ju delade åsikter angående kungahusets vara eller icke vara. Själv bryr jag mig inte så mycket om den debatten men tycker ändå att det är roligare att lägga skattepengar på en kung än en president. Men jag vet inte. Titta på dem ska jag i alla fall göra.

En ny blogg!

Jag trodde aldrig att jag skulle sitta här och skriva igen, i en ny blogg dessutom. Jag utlovar inga stordåd, den här bloggen kommer att vara lika vardaglig och tråkig som den tidigare. Inga förändringar förutom möjligen layout och adress har ändrats. Följ den om du orkar.