Skyddsänglarna

Det går inte en dag utan att jag saknar farmor, farfar, mormor och Harald. Min morfar dog flera år innan jag föddes men Harald, en av mormors bröder, var som min morfar då han bodde hos henne under hela min uppväxt och han älskade mig och Gustav som de barnbarn han aldrig själv fick.

Jag tänker på er varje dag, är glad och tacksam för att jag fick ha er i mitt liv och allt ni gjorde för mig. Jag vet att du farmor kommer ner till oss ibland i olika former. Jag vet att du mormor lagt din hand på mitt huvud. Jag är inte längre rädd för din hand. Jag vet att ni är mina skyddsänglar. Jag vet också att ni skulle vara stolta över den jag är idag. Många av mina värderingar kommer från er och ni lever kvar i mig. Tack,