Vi är inflyttade och i stort sett uppbackade. Det är lite småsaker som fortfarande väntar att få sin plats, och så behöver garaget organiseras, annars är allt klart. Det känns som vi har hittat hem...som att vi alltid har bott här. Älskar huset, tomten, sjön och omgivningen. Saknar inte Örebro alls. Älskar att bo på landet. Älskar ensamheten.

V äter för fullt. Vissa dagar ammar vi bara morgon och kväll, andra dagar ammar vi oftare. Vissa dar äter han all mat bra, andra dar inte. Utvecklingen känns fantastisk och det är så härligt att han blir mer och mer självständig. Det är en go och glad liten kille vi har och jag är så stolt över han!

Jag är så tacksam för allt livet gett mig; min fina son, min underbara man, fint hus...jag är så lycklig. Jag har inte sån ångest över min ålder som jag hade tidigare. Jag har fortfarande super-ångest över att jag fått rynkor vid ögonen, men jag älskar den här perioden i livet, och förutom rynkorna finns det inget negativt med att ha passerat 30.

V och P sover, snart jag med. Lycklig.