Idag pratade jag med Per om att ta nästa stora steg i samboförhållandet; att skaffa hemtelefon. Jag fick ett nej. Fast telefoni är för människor som lever på 1800-talet, enligt Per. Vi har inget fast bredband - vi har mobilt bredband och mobiltelefoner. Vi ska vara mobila... 

Är det så att fast telefoni håller på att försvinna ur våra svenska hem? Jag tycker att det är synd eftersom att ha hemtelefon ger en form av myskänsla (tänk er stora vita bärbara telefoner á la TV-serie från USA). Hemtelefon ger också en känsla av samhörighet (om någon söker Jennie på Eniro kommer det stå att "numret delas med Per") och så får man samtal som inte alltid är till en själv, man får även prata med folk som söker Per, och det kan ju vara spännande. Jag ska med alla övertalningsknep jag kan se till att det en dag finns fast telefoni i vårt hem.